Mer tid att möta patienten | Sairaanhoitajat Siirry sisältöön
Liity jäseneksi

Mer tid att möta patienten

Forskningen inom hälsorobotiken går snabbt framåt. Användningen av dessa robotar kan ge flera fördelar i vården, som att möjliggöra för sjukskötare mera tid för den viktigaste arbetsuppgiften – att vårda, lyssna och finnas till för patienten.

Sjukskötare Malin Andtfolk samtalar med humanoida roboten Pepper.

Det finns många utmaningar inom vårdsektorn i Finland. Framtiden medför en allt äldre befolkning med ett ökat behov av vård och omsorg. År 2030 beräknas var fjärde finländare vara över 65 år. Tack vare medicinska framsteg lever fler allt längre med sjukdomar som påverkar hälsan. Samtidigt är de ekonomiska resurserna begränsade.

Antalet registrerade sjukskötare har minskat under de senaste åren, vilket leder till brist på vårdpersonal. Av sjukskötarnas arbetstid används idag endast ca två dagar av fem för direkt patientvård, medan resten av tiden går till uppgifter som transportering av varor, tunga lyft och administration. En del av sjukskötarnas arbetsuppgifter anses dessutom vara riskfyllda.

För att möta dessa utmaningar har Finland, liksom många andra EU länder, börjat satsa alltmer på välfärdsteknologiska innovationer. En möjlighet är att ta hjälp av så kallade hälsorobotar, som föreslås som ett sätt att säkra patienternas rätt till god och säker vård.

På Åbo Akademis enhet för vårdvetenskap i Vasa arbetar ett flertal forskare och lärare som är utbildade sjukskötare. Sjukskötarnas kliniska erfarenheter från vården har visat sig vara en fördel i forskningen, eftersom de bidrar till en bättre förståelse kring både vilka behov och utmaningar som finns på fältet.

År 2016 startade vårdvetenskapen en populär studieinriktning i välfärdsteknologi, som fokuserar på nya digitala e-hälsotjänster och vilka möjligheter och utmaningar som dessa innebär för sårbara patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Inriktningen fokuserar också på hur man utvecklar, implementerar och utvärderar nya användarvänliga och evidensbaserade digitala lösningar i vården.

Hälsorobotarna har dock ett gemensamt syfte, nämligen att bidra till god och säker vård samt underlätta vården på olika sätt för både vårdpersonal och patienten.

Det finns ett stort antal olika hälsorobotar,som exempelvis ätrobotar, kommunikationsrobotar, transportrobotar och humanoida robotar. Hälsorobotarna har dock ett gemensamt syfte, nämligen att bidra till god och säker vård samt underlätta vården på olika sätt för både vårdpersonal och patienten.

Hälsorobotar har testats inom olika områden med goda resultat, och har visat sig ha potential att underlätta vården genom att till exempel lyfta, duscha eller underhålla patienten. Hälsorobotar har också visat sig öka patienternas livskvalitet, delaktighet och självständighet i vården.

Användningen av hälsorobotar har diskuterats flitigt de senaste åren, och som följd av den pågående coronaviruspandemin har debatten intensifierats ytterligare. En robot har vissa fördelar som är speciellt viktiga under en pandemi, den är hygienisk, smittfri och kan erbjuda sällskap för isolerade patienter.

Under pandemin har robotar används exempelvis för att på egen hand dela ut mat och desinficera ytor i patientrum, vilket har skyddat både patienter och vårdpersonal.

Sjukskötare Linda Nyholm och robotkatten samarbetar.

Det tar tid att implementera ny teknologi inom vårdbranschen eftersom den är komplex, och för att lyckas krävs ett nära samarbete mellan olika aktörer. Forskarna har insett att vårdpersonalens och patienternas attityder till och upplevelser av robotarna är avgörande för huruvida implementeringen lyckas eller inte.

Attityderna till robotarna påverkas bland annat av tidigare erfarenheter av tekniska hjälpmedel, liksom av ålder, utbildningsnivå, kulturell bakgrund samt även av vilka förväntningarna varit på roboten innan användningen.

Det finns dock fortfarande många utmaningar inom hälsorobotiken, så som att sjukskötarna anser att de har för lite kunskaper och för lite tid att lära sig hur robotarna fungerar. De är rädda att göra misstag då de hanterar tekniken.

Den största oron både bland patienter och bland vårdpersonal är dock att robotarna kommer att ersätta vårdpersonalen, och att den mänskliga kontakten i vården försvinner.

Forskarna har insett att vårdpersonalens och patienternas attityder till och upplevelser av robotarna är avgörande för huruvida implementeringen lyckas eller inte.

Det vårdvetenskapliga forskningsfältet kring hälsorobotik är etiskt utmanande eftersom vårdkontexten kräver känslighet och precision. Det finns ett stort behov av att belysa etiska riktlinjer och föra värdediskussioner kring hälsorobotiken både med vårdpersonal och med patienter.

Syftet med hälsorobotar är att de ska bidra till en god och säker vård, och underlätta för patienter och vårdpersonal. En god och säker vård präglas enligt vårdvetenskaplig teori av ett kärleksfullt och värdigt bemötande, där vårdpersonalen hjälper patienterna att leva trots lidande. Patienten ska känna sig delaktig, bli sedd och bekräftad.

Sjukskötare har uttryckt önskemål om att robotarna ska vara ett möjligt hjälpmedel och inget tvång. Även om patienterna kan erbjudas vård från en robot är det viktigt att det enbart är ett erbjudande. Det ska även finnas likvärdiga mänskliga alternativ för den som tackar nej.

Hälsorobotiken kommer att fortsätta utvecklas och användas i allt större utsträckning än idag. Trots att det finns en del fördomar om implementering av hälsorobotik i vården, har den visat sig ha flera användbara fördelar för oss sjukskötare.

Hälsoroboten kan idag inte fullt ersätta sjukskötare, men kan med fördel ta över en del av våra sysslor för att möjliggöra mera tid för att vårda, lyssna och finnas till för patienten.

Med bättre kunskap om vilka patienternas och vårdarnas behov är, kan nya tekniska hjälpmedel komma till nytta istället för att bli en utmaning för vården.

Hälsorobotikforskning

  • På Åbo Akademis vårdvetenskapliga enhet arbetar ett flertal forskare och lärare som är utbildade sjukskötare med att studera nya digitala e-hälsotjänster.
  • En välfärdsteknologisk innovation som flitigt studeras är användningen av hälsorobotik i vården samt vilka fördelar och nackdelar den kan gei vårdarbetet.
  • Syftet med forskningen är att svara an på de utmaningar som vårdsektorn i Finland mött de senaste åren, så som den ökade andelen äldre i samhället samt bristen på sjukskötare.
  • Det finns ett stort behov av att belysa etiska riktlinjer och föra värdediskussioner kring hälsorobotiken.
  • En ökad användning av hälsorobotar ger mer tid för framtidens sjukskötare att vårda, lyssna och finnas till för patienten.

Plus och minus

+ Användningen av hälsorobotar kan ge mer tid och utrymme för sjukskötaren att möta och vara närvarande hos patienten.

+  Den kan användas i vårdsysslor som sjukskötaren upplever svåra eller tunga, så som farliga situationer, tunga lyft eller upprepande åtgärder.

+  Då vårdpersonal och patienter deltar i utvecklingen blir hälsorobotarna till verklig nytta i vården.

– Hälsorobotar skapar en viss oro hos patienter och vårdpersonal.

– Implementering av hälsorobotiken i vården tar lång tid, eftersom det krävs både känslighet och precision.

– – –

Text Linda Nyholm, sjukskötare, docent i vårdvetenskap, Åbo Akademi; Malin Andtfolk, sjukskötare, doktorand i hälsovetenskaper, Åbo Akademi

Bilder Mikko Lehtimäki

Artikeln har publicerats på finska i tidskrift Sjukskötaren 8/2020.