Moni sairaanhoitaja on kuvannut kesän tunnelmiaan sanalla uupumus. Koronan ohella henkilöstöä kuormitti pitkään jatkunut helle, mutta ennen kaikkea valtava pula sairaanhoitajista. Kokonaisia terveyskeskuksia ja hoivalaitoksia jouduttiin sulkemaan sairaanhoitajapulan takia. Hellekesää ei osattu ennakoida, mutta kaikkeen muuhun ei erityisiä ennustamisen lahjoja olisi tarvittu.
Kirjoitin lomalla Twitterissä, että terveydenhuoltomme ajautui kesällä kaaokseen. Sairaanhoitajia ei ollut tarpeeksi ja töissä olijat olivat aivan loppu. Sain teiltä valtavasti viestejä. Te kirjoititte:
– Kesäloma jo pidettynä ja vasta muutama viikko oltu töissä. Aamuvuoron jälkeen tässä istun ja tuijotan, olen ihan poikki. Miten tätä kiirettä itse sekä muut sairaanhoitajat jaksavat?
– Korona-aika on kuormittanut hoitoalaa aivan valtavasti. Työntekijä kerrallaan tippuu rivistä pois uupumuksen takia.
– Uskokaa tai älkää, syksyä myöten tilanne tulee pahenemaan. Ei tarvitse enää tehdä hyväntekeväisyystyötä oman terveyden uhalla.
Tilanne on vakava ja muuttuu yhä vakavammaksi elleivät päättäjät ja työnantajat katso totuutta silmiin. Uupunut sairaanhoitaja on riski potilasturvallisuudelle, mutta vielä isompi riski potilaille koituu, jos he jäävät sairaanhoitajapulan vuoksi ilman hoitoa.
Terveydenhuoltomme on nojannut liian pitkään hoitohenkilöstön joustamisen varaan. Nyt kamelin selkä on katkeamassa. Tarvitaan konkreettisia parannuksia palkkaukseen ja työoloihin. Tarvitaan näkymä paremmasta ja tunne kuulluksi tulemisesta.
Utmattad yrkeskår
Många sjukskötare har beskrivit sina sommarstämningar med ordet utmattning. Utom av coronan påfrestades personalen av den utdragna värmen men framför allt av den stora bristen på sjukskötare.
Hela hälsocentraler och vårdinrättningar var man tvungen att stänga på grund av sjukskötarbristen. Den heta sommaren kunde man inte förutse men för allt det andra hade man inte behövt särskilt stor profetisk förmåga.
Jag skrev under semestern på Twitter att vår hälso- och sjukvård har råkat i kaos på sommaren. Det fanns inte tillräckligt med sjukskötare och de som arbetade var alldeles slutkörda. Jag fick väldigt många besked från er. Ni skrev:
– Semestern är redan slut och bara några veckor av arbete. Efter morgonskiftet sitter jag här och stirrar, jag är alldeles slut. Hur orkar jag själv och de andra sjukskötarna med detta jäkt?
– Coronatiden har ansträngt vårdsektorn alldeles oerhört. Arbetstagare efter annan droppar ur ledet på grund av utmattning.
– Tro det eller inte, under hösten kommer läget att bli värre. Man behöver inte längre göra välgörenhetsarbete på bekostnad av den egna hälsan.
Situationen är allvarlig och blir allt allvarligare om inte beslutsfattarna och arbetsgivarna ser sanningen i ögonen. En utmattad sjukskötare är en risk för patientsäkerheten, men en ännu större risk för patienten är det om de på grund av sjukskötarbristen blir utan vård.
Vår hälso- och sjukvård har alltför länge stött sig på vårdpersonalens flexibilitet. Nu håller kamelens rygg på att brytas. Det behövs konkreta förbättringar i lönerna och arbetsförhållandena. Det behövs en vision av något bättre och en känsla av att bli hörd.
Kirjoitus on julkaistu Sairaanhoitaja-lehdessä 6/2021. Lue koko lehti.
